Litet tungt just nu med allt - arbetet gör inte att det känns lättare. Och inte att jag i lördags läste en gammal god väns dödsannons. Vi betydde tidigare under några år mycket för varann när vi tampades med livsfrågorna - någon form av själsfrändskap tycker jag att vi hade... Nu har en hjärntumör tagit honom från oss alla men främst från fru, barn, barnbarn, mor och alla andra nära och kära. Nedan är ett collage av min väns bilder från en performance "På himlen..." som Staffan och jag hade nöjet att få uppleva i mars 2007. Därunder ett ögonblick där jag fångade honom in action under samma performance.
En kraftalstrare var i alla fall att jag fick en del röjt i mitt rum igår och då kändes det som att jag borde vara ledig några dagar för att fortsätta. Detta är ju inget som springer ifrån mig...men gott att vara kreativ, även om det bara gäller städning. Så småningom kommer väggarna att målas i brutet vitt en liten aning åt rosabeige...
2 kommentarer:
Det är alltid skönt att få en början på nåt man tänkt på länge. För att inte tala om hur skönt det är att avsluta och se resultatet ! Men det har du kvar att se fram emot : )
/ En syster som vet
Tack, då har jag nå't att se fram emot...
Skicka en kommentar