...Caylo är ingen hund som trivs på pensionat. Han provade idag och gav sig ingen tid att slappna av ö h t och han åt inget heller (har ju varit på pensionat tidigare under 16 dagar och var ju mager och ynkligt hes när vi hämtade honom, så detta var ju en bekräftelse...). Vi fick tipset att kolla om det finns någon person som vill ha hundsällskap i sitt hem under tiden vi är borta 6-12 juli. Så får vi väl se hur det går...
Märker att det handlar en hel del om Caylo och hussug det senaste...kan ju bero på att det är skönt att ägna tankarna i skrivande stund åt annat är den oro och ångest som lever om med mig stundligen annars...avkoppling helt enkelt...
Det förhärskande måendet handlar om saker som jag inte tillåts vara delaktig i av älskad dotter...och då blir det jobbiga fantasier och ledsenhet i stället. Finns det något arbetssammare än att märka att man inte verkar duga som mamma...inte får bry sig...och ställs vid sidan av när det är så tydligt att ens barn inte mår bra?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar