Plötsligt när vi sitter där i godan ro och ska äta våra våfflor saknas hunden som brukar hålla sig i närheten för att förgäves vänta att något trillar ner till honom. Ett febrilt letande äger rum - hemmets alla skrymslen och vrår genomsöks minst en gång av varje familjemedlem men ingen hund återfinns - han måste ha smitit ut när Hilma ställde ut sylterna på svalning.
Ingen ro att äta de goda våfflorna längre - ut i trakten för att leta hund...förgäves. Tills Hannas mobil ringer - Caylo är återfunnen och körd till polisen i Kortedala. Familjens damer åker dit och hämtar husets lille herre som är mycket nöjd med att återse sina mattar igen.
7 kommentarer:
Vilken dramatik ! Skönt att han kom tillrätta oskadd !
/Din äldre syster.
Ja, uj! man är ju rädd för att han skulle bli påkörd av bil eller så...//Carin
Tur att det inte hände när jag var själv med han : )
Då hade jag missat tåget hem ; )
Vilken smitare! Han hade kanske spanat in nå´n tjej!
Själv blev jag snuvad på våfflor... ingen av oss hade ork eller lust att laga någon middag, det blev keso och ägg:)
Eva
Ja, det hade ju varit pirrigt, Helene, men han sticker inte när man är med...och egentligen inte annars heller...det är nog som du säger Eva att det finns en massa hundtjejsdofter som drar i honom...
//Carin
en sån liten Don Juan....
fick han nån våffla då?
beträffande Olle L: visst är texterna bra och jags ser fram emot konserten. Från oss blir det undertecknad m sambo + att vi har med oss greven - kulturens wektare vet vem han är.
tracka nu kw m massor av Olle L:s låtar...
Men vi har inte några lösa spår av Olle....
Skicka en kommentar