söndag 22 februari 2009

Visst går det...

...en dag i sänder. Just nu syns mig livet ganska intetsägande, grått och trist... men det finns ju glädjor oxå... Tack mina barn, solen som tittar fram, fåglar som skvallrar med varann i buskarna...ni vänner som finns för mig...och Staffan också som står ut med mig...
Längtar just nu till nå't annat än detta grottekvarnande - dock har man ju alltid sig själv med sig så det skulle väl inte göra så stor skillnad antar jag.
Ja, ja...ny dag i morgon - får väl säga som nå'n annan sa - ingen gillar en gnällspik...lika bra att sova.


Iors lag från Nalle Puh

Det är dåligt nu.
Det blir värre.
Du kan inte förändra någonting.
Lev alltid på tistlar.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Oj så tungt det låter ....
Jag kommer ner om 2 dagar och muntrar upp dig : )
Kram // Helene

Anonym sa...

Hallå där!!! Vad är nu detta?
Titta på resmålet Sopot i Polen. Jag har kontakter där... När min höft är utbytt drar vi du o ja! Kanske det tjuter i metalldetektorn!!! HAHA!
Kramar

Mammatilltre sa...

Ja, det ska bli gott att få rå om dig några timmar Helene...sen kommer du ju snart igen.

Och är det Eva som skriver om Sopot...är det varmt och gosigt där nu? Inomhus förstås...

Kramar